I Finland har det diskuterats flitigt kring beslutet från det stora energibolaget Helen i Helsingfors att importera cashewnötsskal från Elfenbenskusten för att komplettera Helens bränsleutbud inför den kommande uppvärmningssäsongen.
Maiju Westergren, chef för hållbarhet och samhällsrelationer på Helen, berättar i sin artikel att energitätheten hos cashewnötsskal är ungefär dubbelt så hög jämfört med skogsflis, vilket gör det till ett lönsamt bränslealternativ även vid längre transportsträckor. De biogena koldioxidutsläppen från nötter är lägre än för skogsflis och pellets.
Även om transportsträckan från Elfenbenskusten till Finland är lång, utgör transporten enligt Westergren endast cirka 6 % av de totala koldioxidutsläppen. Nötskal uppfyller hållbarhetskriterierna för biomassa i EU:s direktiv om förnybar energi samt kriterierna för minskning av växthusgasutsläpp, vilket också är en förutsättning för att Helen ska kunna använda dem.
Baserat på nämnda kriterier är cashewnötsskal, enligt Westergren, det biomassa-bränsle som Helen använder som har de lägsta totala utsläppen, med hänsyn tagen till transporter.
Enligt Westergren har leverantörerna av cashewnötskal genomgått en oberoende revision utförd av en tredje part som täcker hela produktionskedjan. ”Leverantörerna förväntas följa Helens leverantörskrav samt förbinda sig till principerna för ansvarsfullt företagande”, skriver Westergren.
Skalet är en betydande biprodukt från livsmedelsproduktionen som inte kan utnyttjas i någon större utsträckning lokalt. De huvudsakliga användningsområdena för skalet är energiproduktion eller utvinning av CNSL-olja (Cashew Nut Shell Liquid) som råvara för industrin.
I offentligheten har skalens giftighet lyfts fram. Liksom många industriella råvaror är inte heller cashewnötsskal lämpliga som livsmedel, och kan till exempel vid hudkontakt orsaka irritation på kontaktområdet. Enligt Westergren har arbetsinstruktioner utarbetats för personal som hanterar skalen för att säkerställa en säker hantering.
När det gäller användning som bränsle skiljer sig cashewnötsskalet inte väsentligt i kemisk sammansättning från andra biomassafrakter som Helen använder. Förbränningen av skalet ökar alltså inte utsläppen som påverkar luftkvaliteten vid anläggningarna.
”Helen har effektiva rökgasreningssystem i sina anläggningar som minskar utsläppen av små partiklar avsevärt vid all förbränning”, konstaterar Westergren.
I Finlands hamnar hanteras dagligen tonvis med material på ett säkert sätt, material som utan en lämplig hanteringsprocess skulle kunna orsaka skada på människor eller miljön. Enligt samma princip har även hanteringsprocesser utarbetats för cashewnötskal, och genom att följa dessa är det säkert att hantera och använda dem för uppvärmning.
Cashewnötskal är relativt lätta att hantera jämfört med många andra bränslen eller kemikalier. Oljan i dem är inte vattenlöslig, vilket i sig förhindrar att ämnena löser sig i till exempel vattendrag.
”Enligt en undersökning som vi låtit Arbetsmiljöinstitutet genomföra kan doften av cashewnötsskal i praktiken inte heller orsaka någon risk för allergiska reaktioner hos personer med nötallergi”, uppger Westergren.
Westergren berättar att skalen dessutom behandlas före lastning mot eventuella insekter och skadedjur, och att de på grund av sin struktur inte lämpar sig som bostad för exempelvis insekter, vilket innebär att de inte heller lockar till sig andra arter. I andra EU-länder och nordiska länder, där cashewnötskal används på liknande sätt, har det inte heller rapporterats om främmande arter som kommit med skalen.