Så här arbetar vi med olika råvaror
POTATIS
Potatis har mycket mer att erbjuda än bara den knölen på middagstallriken. Potatis som vanligtvis inte används inkluderar trasiga och underdimensionerade potatisar. Dessutom går en stor mängd potatis förlorad när den skalas. I dag används till exempel potatisskal som foder till djur, men potatisdelar skulle också kunna användas för att tillverka produkter som kan säljas till ett bättre pris.
Vi undersöker hur vi kan hitta mer produktiva användningsområden för potatis som inte är säljbara och potatisskal. Vi utvecklar användningsområden för potatismaterial från gårdar, förpackningsanläggningar och potatisskalningsanläggningar.
Oätbara potatis är också ett värdefullt material. Till exempel innehåller även trasig potatis och potatisskal stärkelse och värdefulla fibrer som industrin kan använda.
Överskottspotatis kan omvandlas till biogas. I det här fallet komposteras små potatisar av dålig kvalitet så att den gas som produceras vid rötningen tas tillvara. Denna metanrika gas kan ersätta naturgas i den nuvarande användningen. Samtidigt används komposten för att producera jord som är lämplig för odling.
Bioraffinaderier kan producera biokemikalier från potatis som inte är lämplig för livsmedelsproduktion. Biokemikalier kan ersätta kemikalier som tillverkas av fossila råvaror inom industrin.
För närvarande går potatis och skal som inte kan säljas vanligtvis till kompost, djurfoder eller potatismjölsproduktion. Inget av detta är en lönsam verksamhet för potatisproducenten – och i de flesta fall återvinns inte de värdefulla ämnena i potatisen.
I vårt projekt samarbetar potatisodlare och potatisförädlare, forskningsinstitut och industri för att utveckla nya affärer. Vi har identifierat affärsmöjligheter med potatisodlare och förädlare. Forskare utvecklar produktidéer, som sedan används för att utforma nya affärer med företag. Produkter och affärsmöjligheter utvecklas och testas i vardagliga situationer.
VÄXTHUSGRÖNSAKER
Vid odling av grönsaker en stor del av växtproduktionen blir outnyttjad. Dessa inkluderar stjälkar, löv, rovor, skal och bortskämda grönsaker.
Vi undersöker hur vi kan förvandla de oanvända växtdelarna från växthusens grönsaksproduktion till säljbara produkter. Vi letar efter användningsområden för grönsaksstjälkar, blad och andra delar som nu blir över från växthusen.
Grönsaker har en stor potential för användning utöver vad de normalt används till. Stjälkarna och bladen innehåller till exempel fibrer och lignin som binder ihop dem, samt kolhydrater som sockerarter.
Delar som inte är lämpliga för livsmedelsproduktion kan också omvandlas till biogas. I detta fall komposteras de överflödiga grönsaksdelarna så att den gas som produceras genom den syrefria nedbrytningsprocessen återvinns. Denna metanrika gas kan ersätta den nuvarande användningen av naturgas. Samtidigt används komposten för att producera jord som är lämplig för odling.
Bioraffinaderier kan producera biokemikalier från växtdelar som normalt inte utnyttjas. Biokemikalier kan ersätta kemikalier som tillverkas av fossila råvaror inom industrin.
I dagsläget försvåras användningen av överblivna delar från växthus bland annat av den höga andelen plastrester och snörstumpar. Det fanns inte heller tillräckligt med bärkraftiga idéer till nya produkter.
I vårt projekt samarbetar växthusproducenter, forskningsinstitut och industri för att utveckla nya affärer. Vi har identifierat affärsmöjligheter med växthusodlare. Forskare utvecklar produktidéer som används för att utforma nya affärer med företag. Produkter och affärsmöjligheter utvecklas och testas i vardagliga situationer.
TRÄD
När träd avverkas görs stammarna vanligtvis till stockar. Mycket av det avverkade träd blir dock kvar i skogen och kan också förädlas till produkter för försäljning.
Vi undersöker hur man kan omvandla skogsrester och sågverksflis till produkter som är mer lönsamma att sälja än att använda trä för energiproduktion. Vi kommer framför allt att utveckla användningsområden för det trämaterial som blir kvar i skogen efter avverkning, beskärning och flisning.
Den traditionella mekaniska skogsindustrin förädlar trä till plankor, plywood och spånskivor, medan den traditionella kemiska skogsindustrin förädlar trä till massa och papper. Kemiskt sett består dock all trämassa av cellulosa, hemicellulosa och lignin. Genom olika tekniker kan även annat trämaterial än stammar förädlas till ett antal värdefulla produkter.
Trämaterial kan omvandlas till kolrikt, fast biokol. Det finns många användningsområden för det. Biokol är lämpligt för jordförbättring för alla växter, från perenner till krukväxter, eftersom det förbättrar levnadsförhållandena för nyttiga mikroorganismer, jordstrukturen och ger näringsämnen till växter. Biokol kan användas för att filtrera dagvatten från städer och näringsrikt jordbruksvatten, och till och med för att rena husluften. Industrin kan använda biokol till allt från att tillverka läkemedel till att tillverka batterier och textilier.
Ett brett spektrum av extraktivämnen kan också separeras från sågspån, bark, kvistar, barr och andra utvalda trädelar. Utbudet av dessa biomaterial och deras tillämpningar är enormt.
Hemicellulosan i trä kan också brytas ned till sockerarter. Istället för att ätas kan sockerarterna i träet bearbetas till exempelvis filmer för förpackningar, plast, textilier och kosmetika. Industrin kan använda produkter som tillverkas av träsocker som ersättning för material som tillverkas av olja som pumpas upp ur marken.
För närvarande används träflis och skogsrester huvudsakligen för energiproduktion, men förbränning av biomassa ersätts alltmer av förnybar el. Därför letar entreprenörer som samlar in och levererar träflis efter nya affärer.
I vårt projekt samarbetar skogsmaskinentreprenörer, forskare och industri för att utveckla nya affärer. Vi har identifierat affärsmöjligheter med skogsmaskinentreprenörer. Forskarna utvecklar produktidéer som sedan används för att utforma nya affärer med företagen. Produkter och affärsmöjligheter utvecklas och testas i vardagliga situationer.
FISK
Det finns mycket mer att äta i fisk än de filéer som hamnar på middagstallriken. När man fångar fisk fångar man dessutom ofta fisk som man inte äter – till exempel för att den är undermålig eller har bryts ned i fisket.
Vi undersöker hur man kan utnyttja de delar av fisken som inte går att äta till säljbara produkter. Vi hittar nya användningsområden för fiskfjäll, skinn, toppar, fenor, inälvor och andra delar av fisken som vanligtvis blir över i den rensade fisken.
Filébitar som inte är fisk innehåller fortfarande en mängd värdefulla näringsämnen och energi som kan användas på ett nyttigt sätt.
Förutom fiskkött behövs även andra produkter vid tillagning av mat. Av fjällen kan man tillverka smak- och luktfritt gelatin som ersätter gelatin från nöt- och fläskkött.
Livsmedelsindustrin letar också ständigt efter nya proteinkällor. Lovande resultat har redan uppnåtts när det gäller fiskskinn och fiskhuvuden som lämpar sig för proteinproduktion.
En potentiell ny produkt är fiskolja från fiskskal, i synnerhet de EPA- och DHA-fettsyror som finns i oljan. Dessa fettsyror är viktiga för människans nutrition och utgör en viktig grupp av kosttillskott.
Överskottsfisk kan också användas för att göra biogas. I detta fall komposteras överskottsfisken så att den gas som produceras genom den anaeroba nedbrytningsprocessen återvinns. Denna metanrika gas kan ersätta naturgas i den nuvarande användningen. Samtidigt används komposten för att producera jord som är lämplig för odling.
I dagsläget används fiskavfall främst till pälsdjur eller för biodieselproduktion. Ingen av dessa metoder ger något inkomstflöde för företagaren och minkuppfödningen minskar. Dessutom utnyttjas inte värdefulla fraktioner.
I vårt projekt samarbetar fiskodlare, forskningsinstitut och industri för att utveckla nya affärer. Vi har identifierat affärsmöjligheter med fiskodlare. Forskare utvecklar produktidéer som används för att utforma nya affärer med företag. Produkter och affärsmöjligheter utvecklas och testas i vardagliga situationer.
