En lantbrukare har en hög med gödsel som måste tas om hand. Samtidigt finns det en biogasanläggning i området som behöver gödsel. Lantbrukaren skulle kunna sälja sin gödsel till anläggningen, men det gör han inte. Lantbrukaren går miste om intäkter, hans arbetstid går åt till att sprida gödsel på åkrarna och anläggningen kan inte producera biogas till dem som behöver det. Jordbrukaren väljer denna lösning eftersom det är för svårt att sälja gödsel.
När organiskt avfall och biprodukter från jordbruk – såsom gödsel, överskott av halm och avloppsslam – fermenteras under anaeroba förhållanden produceras användbar biometan. Efter bearbetning kan den användas som råvara i industrin eller för att värma upp bostadshus på ett miljövänligt sätt.
Gödsel kan förbli osåld på grund av svårigheter
Även om en jordbrukare är intresserad av att skicka gödsel eller överskott av halm till en biogasanläggning kan planen misslyckas på grund av praktiska svårigheter. Till exempel kan kontraktsförhandlingar med en biogasanläggning verka svåra för en jordbrukare som är osäker på vad som ska ingå i kontraktet. Det kan vara svårt för jordbrukare att bedöma ersättningen om anläggningen erbjuder dem en årlig bonus eller endast möjligheten att spara in på gödselkostnader, samtidigt som anläggningen åtar sig att återlämna näringsrikt rötrest till jordbrukaren. Att organisera transporten av gödsel är en stor utmaning i sig, eftersom endast utrustning som är strikt reserverad för detta ändamål är lämplig.
Centraliserade biogasanläggningar kräver också att jordbruken bedrivs i enlighet med lagstadgade bestämmelser. Av denna anledning måste jordbruken också strikt följa lagrings- och hanteringsrutiner för gödsel i enlighet med exempelvis nitratbestämmelserna och kunna styrka detta. Biogasanläggningar behöver också korrekt information från jordbrukarna så att de kan erhålla ursprungsintyg för att säkerställa att energin är förnybar och ansvarsfullt framställd. Om kvaliteten på gödseln eller halmen avviker från vad som har avtalats – till exempel om den innehåller föroreningar eller för mycket strö – kan biogasanläggningen avvisa partiet eller ta ut extra kostnader. Detta gör det viktigt att övervaka biomassans kvalitet, men det kan skapa en oproportionerlig mängd extraarbete för jordbrukare som bara vill bli av med en hög halm.
Det är svårt att köpa gödsel när det finns många säljare
Situationen är också svår för biogasanläggningar, som producerar gas centralt från spridda biomassakällor. Det är svårt att hålla kostnaderna under kontroll när varje operatör måste hanteras separat och de tjänster som stöder insamling av biomassa är spridda. I detta sammanhang verkar regeringens mål att fyrdubbla biogasproduktionen till 2030 ofta avlägset.
Att arbeta separat med många gårdar skapar också onödiga komplikationer för transportföretagen. Biogasanvändare skulle också vilja se på ett ögonblick var biogas finns tillgänglig och till vilket pris.
En digital hubb underlättar allas arbete
”Vi diskuterade frågan i KristinaEcon-nätverket och insåg att det finns ett behov av ett verktyg som underlättar arbetet för lantbrukare, biogasanläggningar, transportföretag och gasköpare. Därför startar vi ett nytt företag som kommer att minska allas arbetsbörda i flera olika steg”, säger Sara Härmälä, vd för Agri2X.
Det nya företaget, med säte i Kristinestad, kommer att bygga en ny digital biogashubb, delvis med hjälp av forskningsresultat från det gemensamma forskningsprojektet DigiBiogasHubs som genomförts av Vasa universitet, Centria yrkeshögskola och Seinäjoki yrkeshögskola. Den digitala hubben, som fungerar som en Software as a Service (SaaS), kopplar samman aktörerna i det lokala biogasekosystemet, dvs. biogasproducenter, användare, foder- och biomassägare samt företag som tillhandahåller logistiktjänster. Detta skapar ett flexibelt lokalt biogasenätverk.
Agri2X:s vd Sara Härmälä utvecklar biogasverksamheten med hjälp av en ny digital hubb.