I Europa kommer efterfrågan på biogas och syntetisk metangas, som ersätter naturgas, att öka kraftigt under de närmaste åren. Tyskland är just nu i färd med att anta en lag som innebär att naturgas som används för uppvärmning i framtiden måste blandas med en andel av någon av dessa gaser, och den obligatoriska andelen kommer att öka med tiden. Kriget i Iran har också fått många européer att inse att det alltid är riskabelt att importera naturgas från långt bort och att det kan vara klokt att ersätta den med en annan gas, även om kostnaderna skulle stiga något.
I Tyskland räcker den inhemska produktionen av biogas eller syntetisk metan inte på långa vägar till för att möta den växande efterfrågan, så dessa gaser måste importeras från utlandet. Även på andra håll i Europa växer efterfrågan snabbare än utbudet.
Kristinestad kan dra nytta av både den tyska lagändringen och strävan att minska beroendet av naturgas: tack vare detta kan invånarna i Kristinestad få nya arbetstillfällen, företagen exportintäkter och stadskassan fyllas på med skatteintäkter för att förbättra tjänsterna för invånarna. Kristinstad kan växa som producent av gaser som ersätter naturgas.
Kärnan i gaserna är metan
Naturgas består nästan helt av metan (CH₄), som bildas av kol och väte. När metan som pumpas upp ur marken förbränns, överförs kolet i den till atmosfären i form av koldioxid (CO₂), som bildas av kol och syre, och påverkar klimatet.
Biogas består till största delen också av metan och koldioxid. Biogas utvinns genom rötning av exempelvis gödsel, slam och bioavfall i en reaktor som är konstruerad för detta ändamål. Eftersom kolet i dessa ämnen ursprungligen kommer från kol som växterna har tagit upp från atmosfären, bidrar användningen av dem inte till att påskynda uppvärmningen av atmosfären, och därför är biogas ett bättre alternativ för miljön än naturgas.
Syntetisk metangas framställs vanligtvis genom att först producera väte från vatten med hjälp av el och sedan kombinera det med kol som på ett eller annat sätt också har tagits upp från atmosfären med hjälp av växter. Även denna gas kan användas utan att atmosfären värms upp i onödan.
Kristinestad är en bra plats för både produktion av biogas och syntetisk metan. I regionen finns mycket jordbruk och livsmedelsproduktion, vilket ger tillräckligt med gödsel, slam och växtavfall för att producera biogas. Det är också känt att det blåser mycket vid kusten, vilket gör det lönsamt att bygga vindkraftverk i Kristinestad – vilket redan har skett i stor utsträckning.
Gasproduktionen kan öka
Produktionen av biogas har ökat i Europa, men är fortfarande långt ifrån den maximala nivån. För närvarande produceras drygt 20 miljarder kubikmeter biogas industriellt i Europa, men fram till 2040 skulle produktionen kunna femdubblas till långt över 100 miljarder kubikmeter, uppskattar UABIO.
Produktionen av syntetisk metan är fortfarande i startgroparna. I bästa fall skulle Europa, enligt forskarna, kunna producera syntetisk metan motsvarande en effekt på över 500 gigawatt, vilket skulle motsvara cirka 450 kubikmeter metan. Man kommer dock knappast i närheten av denna bästa möjliga nivå, eftersom det skulle kräva helt idealiska förhållanden, inklusive enormt billiga lån och en mycket snabb utbyggnad av ny vind- och solkraft som är betydligt billigare än den nuvarande.
Som jämförelse använde EU-länderna tillsammans 280–370 miljarder kubikmeter naturgas år 2024, och Europa som helhet ännu mycket mer.
Flaskhalsarna för biogas kan undanröjas
Priset bromsar en ökad användning av biogas och syntetisk metan. Naturgas kan köpas på världsmarknaden till ett mycket lägre pris. Prisbromsen minskar dock, eftersom till exempel tysk lagstiftning kräver att en del av uppvärmningsgasen köps in som bio- eller syntetisk gas, även om priset skulle vara högre än för naturgas. Även företag kan köpa nya, dyrare gaser om tillgången på naturgas inte är säkerställd eller om till exempel krig höjer priset på naturgas avsevärt.
Produktionen av biogas i anläggningar bromsas av att insamling och transport av lämpligt slam, växtavfall och andra råvaror kan vara onödigt svårt och besvärligt för jordbrukarna. Den nödvändiga byråkratin och insamlingen av uppgifter innebär också extra arbete för jordbrukarna. Dessa saker kan underlättas med digitala tjänster. Universitetet i Vaasa, Yrkeshögskolan Centria och Seinäjoki Yrkehögskola (SeAMK) har redan utvecklat en egen digital plattform för detta ändamål, och företaget Agri2X planerar att vidareutveckla den till en tjänst som underlättar livet för jordbrukarna i Kristinestad.
Ett stort problem har också varit att Kristinestad inte har haft någon egen biogasanläggning. Detta problem är dock på väg att försvinna. Rannikon Biokaasu och Gas1 planerar att bygga en biogasstation i Härkmeri i Kristinestad. Anläggningen skulle behandla slam, växthusavfall samt andra råvaror för gasproduktion från jordbruket och bioavfall från industri och handel. Planerarna av biogasanläggningen undersöker även användningen av råvaror från havet, såsom fiskavfall och vass, i anläggningen.
Förutsättningar för produktion av syntetisk metan
Produktionen av syntetisk metan begränsas förutom av priset även av tillgången på billig förnybar energi. Kristinestad har dock en bättre utgångspunkt än många andra när det gäller vindkraft. Det finns utrymme för ännu fler vindkraftverk i regionen – och förutom på land kan man även bygga stora vindkraftsparker till havs.
Förnybar el och andra fördelar för Kristinestad kan komma att leda till att staden redan i år får sin första produktionsanläggning för syntetiska bränslen. Förhoppningsvis fattar Koppö Energia redan i år ett slutgiltigt investeringsbeslut om en produktionsanläggning för syntetisk metanol (CH₃OH), som skulle placeras i Björnös industriområde. Metan och metanol är i stort sett likvärdiga utmärkta bränslen, men där metan till exempel är gas vid rumstemperatur är metanol en vätska och därför lättare att transportera i avsaknad av gasledningar.
En flergasplattform skulle underlätta saken
Kristinestad har alla förutsättningar att bli välmående med hjälp av gasproduktion. Pusselbitarna finns redan på plats. Nu måste vi bara tillsammans se till att pusselbitarna faller på plats i kommunen och att utvecklingen kan gå vidare.
Man förväntar sig också hjälp från utomstående. För det första borde regeringen överge sina planer på att försvåra byggandet av vind- och solkraft. För det andra hoppas vi att vi får draghjälp även från Gasgrid, som bygger ett nätverk av naturgas- och vätgasledningar i Finland. För närvarande planerar Gasgrid att bygga en vätgasledning längs Finlands västkust, och den skulle även gå genom Kristinestad. Vätgasledningen underlättar produktionen av syntetisk metan och metanol, eftersom den säkerställer tillgången på vätgas vid produktionsanläggningarna. Utvecklingen i Kristinestad skulle dock förbättras ännu mer om man i samband med detta byggarbete skapade en flergasplattform med ett par parallella gasledningar, där metangas skulle transporteras i en egen ledning vid sidan av vätgasen. Då skulle även små mängder, till exempel biometan producerad av en biogasanläggning, enkelt och relativt billigt kunna säljas ända till Tyskland.
Samtidigt måste man också erkänna begränsningarna. Allt växtbaserat bör inte omvandlas till biogas, eftersom man med dagens teknik kan få ut mer värdefulla produkter av det, såsom textilfibrer eller kemikalier. För det andra är skalan i Kristinestad alltid liten, och det lönar sig inte att bygga till exempel Europas största biogasanläggningar i staden. Men allt behöver inte vara stort. Bara det faktum att biogasproduktionen kan minska de lokala jordbrukarnas kostnader eller till och med ge dem extrainkomster är en glädjande sak för invånarna i Kristinestad. Om anläggningar för produktion av syntetisk metan skulle skapa exempelvis hundra nya arbetstillfällen i staden, skulle det inte påverka arbetslösheten i hela Finland, men i Kristinestad skulle det kännas som en enorm ökning av livskraften, både i skolorna och vid kassorna i butikerna.
Angelique Irjala
Toimitusjohtaja, Business Kristinestad
+358 40 569 3796
angelique.irjala@krs.fi