Upp till en tredjedel av all matpotatis i Finland odlas i Kristinestad och dess omgivningar. En mycket stor del av potatisskörden går dock till spillo. Cirka en femtedel av potatisarna duger inte som matpotatis, till exempel på grund av sin storlek. En ännu större del av potatismassan går förlorad när potatisarna skalas industriellt för butiker och restauranger. Oavsett var i Finland en hungrig matgäst befinner sig är det mycket troligt att hans eller hennes potatisskal fortfarande finns kvar i Kristinestad.
Varje år levereras 35 miljoner kilo lokala potatisar in genom portarna till Öströmin Perunatuote i Kristinestad. På fabriken tvättas och kontrolleras potatisarna, varefter stora maskiner skalar dem. Vid skalningen och övrig bearbetning av potatisen kasseras dock nästan hälften, eftersom slutprodukterna måste se felfria, enhetliga och jämnstora ut. Av de 35 miljoner kilo potatis blir det endast 20 miljoner kilo säljbar slutprodukt.
Potatisskalen och de andra borttagna delarna går inte till spillo: de används som foder till djur. Men man skulle säkert kunna få ut något mer värdefullt av dem att sälja.
”Att utveckla nyttjandet av biprodukter är bara intressant om det går att skapa en lönsam verksamhet av det. Detta har man ännu inte uppnått”, säger Sami Öström, vd för Öström Perunatuote.

KristinaEco söker nya möjligheter att utnyttja potatis
KristinaEco Living Lab i Kristinestad söker nya möjligheter att bättre utnyttja biprodukterna från potatisproduktionen. De nya möjligheterna inom potatisproduktionen kommer att presenteras under Bio2Reg-studieresan till andra europeiska regioner i augusti 2026.
Vd Sami Öström ser möjligheter att skapa större mervärde av potatisen. Det skulle bland annat vara möjligt att producera biogas som kan användas för energiproduktion, antingen direkt eller genom att först ge potatisskalen till boskapen och sedan framställa biogas från djurens gödsel.
Potatisens goda näringsinnehåll skulle kunna ge ännu större kommersiella möjligheter, eftersom det även i den del som kastas bort finns cirka 1,6–1,9 gram protein per 100 gram. Aminosyrasammansättningen i potatisproteinet är utmärkt och kan utnyttjas effektivt av människor. Potatisskal är också en hälsosam källa till kolhydrater, kostfiber, vitaminer och mineraler, även om potatisen till största delen består av vatten.
Att utnyttja biprodukterna från potatisproduktionen kräver dock samarbetspartners.
”Vår huvudsakliga uppgift är att utveckla själva produkterna, eftersom det är det viktigaste för företagets verksamhet, och det finns redan någon form av lösning för att utnyttja biprodukterna. Men vi ser mycket positivt på att tillsammans med våra samarbetspartner hitta lösningar för att utnyttja biprodukterna ännu bättre än idag”, säger Öström.
Larver blir värdefullt foder
KristinaEco har letat efter företag som skulle kunna hjälpa till att bättre utnyttja potatisens sidoströmmar. Ett av de företag man hittat är Jepro, ett företag som producerar foder.
Vid Österbottens kust, 150 norr om Kristinestad i Nykarleby, sjuder det av liv i Jepros fabrikshall. I lådorna kryllar det av en enorm mängd larver som är ungefär en centimeter långa. Robotar sköter om dem under datorstyrda förhållanden och ger dem en exakt dos foder att äta. Larverna äter glupskt allt de får, eftersom de växer i rasande takt. Redan vid 14 dagars ålder är larverna tillräckligt stora för att kunna användas som högkvalitativt djurfoder. I larverna har potatisskal, andrasorterade potatisar och växtrester till stor del omvandlats till protein och fett.
”Vi insåg redan tidigt att detta passar särskilt bra som mat för sällskapsdjur”, berättar Pontus Sundvik, en av Jepros ägare.
Runt om i världen odlas framför allt larver av svart soldatfluga som foder. Under sin första levnadsvecka växer de mycket snabbt. Därefter separerar en robot larverna från odlingsunderlaget och rengör dem. Därefter torkas larverna till exempel i en ugn eller tork, vilket ger ett foder med lång hållbarhet. Hos Jepros mals de torkade larverna till mjöl. Ur de torkade larverna kan man också pressa ut högkvalitativ olja. Både mjölet och oljan är näringsrika och miljövänliga jämfört med exempelvis sojabaserade proteinrika fodersorter.

Biprodukter från potatisodling passar bra som föda för larverna
KristinaEco anordnade ett möte i Kristinestad mellan Jepro och lokala potatisodlare. Det visade sig att potatisodlarna är tydligt intresserade av att leverera sina andraklassiga potatisar som föda åt larverna.
Sundvik berättade att potatis är den viktigaste råvaran i deras produktion och att larvernas behov av potatis kan uppgå till så mycket som 10 000 ton per år, vilket är en betydande mängd.
– Vi är mycket intresserade av ett samarbete med potatisodlarna i Kristinestad och dess omgivningar, sade Sundvik under mötet.
Även de potatisodlare som var på plats visade intresse för leveranserna.
– Ni vill alltså ha hela och tvättade potatisar från oss, frågade Christoffer Berglund.
– Ja, det är det bästa för oss, svarade Sundvik.
Ronny Hoxell, arbetsledare på Krs Potato Products, frågade vad företaget är berett att betala för potatisen. Det är förstås viktigt att samarbetet är lönsamt.
– Vi betalar ett rimligt pris som ska täcka transportkostnaderna och även ge ett litet överskott, säger Sundvik.
Från Kristinestad har det levererats en viss mängd potatis till Jepro redan under början av året. Avsikten är dock att leveranserna ska börja i större skala från och med sommaren 2026.

Författare: Visa Noronen och Janne Smeds
