Mikael Ehrs, lektor vid Yrkeshögskolan Novia, uppmuntrar ägare av bioavfallsströmmar att överväga alternativ utöver biogasproduktion. Om det bioavfall som genereras i samband med din egen produktion, eller mer specifikt sidoströmmarna, bearbetas till exempelvis transportbränsle, får du ett bättre pris än om du bara producerar biogas och använder den för uppvärmning. Ehrs medger också att produktion av biogas för förbränning kräver minst ansträngning.
”Det enklaste sättet är att producera värme med biogas, ingen rening behövs. Transportbränslen har ett ännu bättre pris, men de är mest komplexa”, förklarar Ehrs.
Novia har nyligen genomfört en studie om lönsamheten i att producera bränsle från biprodukter från potatisproduktion i Sydösterbotten. Denna typ av potatismaterial erhålls från gårdar, förpackningsanläggningar och potatisskal. Ur teknisk synvinkel är sidoströmmarna från potatis från dessa platser idealiska för bränsleproduktion, men å andra sidan kan potatisskal och sidoströmmar från potatisfabriker också användas för andra ändamål – de kan användas som djurfoder eller till och med som livsmedel för människor när de bearbetas till potatisflingor.
Ehrs säger att det finns många andra sidoströmmar som är lämpliga att använda som råvara för biobränsle i Österbotten. Till exempel skulle avfallsslam och löv och stjälkar som blir över från växthus kunna utnyttjas bättre än vad de gör idag. Det finns enorma mängder av olika typer av biosidoströmmar i de södra delarna av Österbotten, tio gånger mer än vad som behövs som råvara för den biogasanläggning som för närvarande är i drift i Jeppo, till exempel.
Kostnaderna kan minskas
Problemet med biobränsleproduktion har varit kostnaden, men Ehrs ser möjligheter att minska kostnaderna. Han citerar en färsk studie från Yrkeshögskolan Vamk som exempel.
”Ståltankar och rör är vanligtvis den dyraste delen av en biobränsleanläggning. Enligt Vamks forskning kan utrustning som renar biogas för transportbränsle ofta tillverkas billigare genom att man använder mestadels plastdelar och 3D-printade plastmunstycken.”
Baserat på Novias egen forskning påpekar Ehrs att utnyttjande av spillvärme kan förbättra avkastningen från biobränsleproduktionen. Upp till en tredjedel av biogasproduktionen används för att hålla bioreaktorn tillräckligt varm. Om denna värme kan tas från spillvärme från process intill bioreaktorn (etanoldestillation, e-bränslereaktor, datacenter) blir bränsleproduktionen mer lönsam. Växthus kan också utnyttja överskott av koldioxid för att få växterna att växa snabbare – upp till hälften av naturlig biogas kan bestå av koldioxid.
Platsen kan spara pengar
Ehrs berömmer Rannikon Biokaasu-projektet. Dess kommande biogasanläggning i Härkmeri, Kristinestad, kommer att bearbeta jordbruksavfall från nära omgivningen, sidoströmmar från regionens kommersiella trädgårdsodlingscentra samt kommersiellt och industriellt bioavfall. Anläggningen kan också producera gas från marin biomassa, såsom fisk från förvaltade fiskevatten och tång.
”De har planerat anläggningen intill stora sidoströmskällor, så transportsträckorna är mycket korta. De har också en idé om att senare sälja sin gasproduktion genom ett annat företag, Gas1”, förklarar Ehrs.
Mikael Ehrs, lektor vid Novia University of Applied Sciences, har inom projektet Power of Potatoes undersökt möjligheterna att producera bränsle från biprodukter från potatisodling.