Under de närmaste åren kan det bli möjligt att tillhandahålla enorma mängder värme till olika företag i Kristinestad. Det handlar om spillvärme som blir över vid kylningen av vätgasanläggningar och datacenter.
Det är välkänt att växthus, fiskodlingsanläggningar och torkar kan utnyttja spillvärme. Spillvärmen är dock tillgänglig för alla verksamheter som utnyttjar biprodukter från jord-, skogs- och fiskerinäringen samt för andra företag som tekniskt och ekonomiskt kan utnyttja den.
Läs här varför det lönar sig att etablera sig i Kristinestad:
Värme från vätgasanläggningar och datacenter
Varje storföretag som nu förbereder sig för att etablera sig i Kristinestad kan ensamt förbruka lika mycket el som alla invånare och företag i Kristinestad tillsammans – och till och med mycket mer. I dessa anläggningar omvandlas praktiskt taget all el som används till slut till spillvärme som släpps ut med kylvattnet.
Spillvärme skulle till exempel kunna produceras av dessa företag som planerar att bygga anläggningar i Kristinestad:
- Det norsk-brittiska företaget Scale42:s datacenter för artificiell intelligens och högpresterande databehandling (AI/HPC) skulle placeras i industriområdet på östra sidan. Det skulle vara större än ett enskilt medelstort datacenter. I inledningsskedet skulle dess storlek vara 100 megawatt (MW), men det skulle senare kunna utökas till ett datacenter på upp till 250 MW.
- Det finsk-tyska företaget Koppö Energias produktionsanläggning för väte och syntetisk metanol skulle placeras i Björnö. Dess elektrolyskapacitet skulle vara 200 MW.
- Det amerikanska företaget Plug Powers produktionsanläggning för vätgas och syntetiskt bränsle skulle byggas i Björnö och i det norra industriområdet. Dess elektrolyskapacitet skulle vara upp till 1 gigawatt (GW), vilket motsvarar storleken på Lovisas nuvarande kärnkraftverk med två reaktorer och ungefär en tiondel av Finlands nuvarande elförbrukning.
Inga slutgiltiga beslut om byggandet av anläggningarna har ännu fattats, så planerna kan komma att ändras. Alla företag har dock redan tilldelats mark där de kan planera sina anläggningar. Det skulle också vara upp till dessa företag att besluta om de vill erbjuda sin spillvärme till andra, på vilka villkor och till vilket pris.
Fjärrvärme kan bara utnyttja en del av spillvärmen
Ofta utnyttjas spillvärme i fjärrvärme. Fjärrvärmenätet i Kristinestad ägs idag av Porin Energia, men det övergår till Kristinestads kommun år 2032. Det nuvarande huvudfjärrvärmecentret, som färdigställdes 2016, värmer idag bostäder med träflis. Huvudcentralen ligger nära det nya industriområdet på östra sidan på Lokvägen, och tekniskt sett skulle den relativt enkelt kunna kopplas samman med till exempel datacentret på östra sidan.
Kristinestad har dock bara 6 500 invånare, så den värmemängd som invånarna behöver är inte enorm. De flesta invånarna bor i enfamiljshus och i glesbefolkade områden, dit fjärrvärmenätet för närvarande inte når. Även om spillvärmen i framtiden skulle utnyttjas för uppvärmning av Kristinestads invånares hem, skulle det fortfarande finnas gott om spillvärme för andra företags industriella bruk.
Väteanläggningen behöver mer vatten för kylning än för vätgasproduktion
Väteanläggningens elektrolysörer använder el för att bryta ner vattenmolekylerna till syre och vätgas. Anläggningarna behöver dock mycket mer vatten för kylning än för själva vätgasproduktionen. I praktiken omvandlas all el som används i anläggningen till värme.
Anläggningen behöver mycket kylning: elektrolysörernas celler värms upp och utrustningen fungerar bara bra vid en viss temperatur, som ofta är 60–80 grader. Dessutom värms även den använda elektroniken upp, såsom transformatorer och likriktare. Även de gaser som bildas – väte och syre – antänds lätt om de inte kyls och torkas, utan om gaserna får vara lika varma och fuktiga som de är när de kommer ut ur processen. Kylvatten används alltså för att leda bort värme från anläggningarna, så att utrustningen inte överhettas, verkningsgraden för vätgasproduktionen förblir god, utrustningens livslängd inte förkortas och hanteringen av gaserna blir säkrare.
Datacenter behöver kylning hela tiden
Även i datacenter omvandlas all el som används till värme. I datacenter finns det rader av servrar med ett stort antal processorer (CPU, GPU). Elen som går genom dem omvandlas till värme, så att temperaturen utan kylning snabbt skulle stiga till över hundra grader. Utan kylning skulle stora enheter kunna gå sönder på bara några sekunder.
Särskilt mycket värme alstrar moderna datacenter som Scale42, specialiserade på artificiell intelligens och högpresterande beräkningar, där det finns särskilt många GPU-kluster tätt intill varandra. De genererar många gånger mer värme per kvadratmeter än traditionella serverhallar.
I datacenter finns dessutom annan elektronik än bara datorservrar. Olika batterier, transformatorer och strömförsörjningar blir varma och kräver kylning.
Utan rätt temperatur – ofta ungefär rumstemperatur – slits utrustningen i datacenter och elfel blir vanligare. Det är värt att notera att datacenter är igång hela tiden, dygnet runt, och därför behövs kylning hela tiden.