En gård eller ett företag som planerar att investera i en biogasanläggning ställs ganska snabbt inför en central fråga: vad ska man göra med den producerade gasen? Det finns flera alternativ, men den bästa lösningen beror framför allt på lokala förutsättningar, marknaden och vilka kunder som finns tillgängliga.
Bioenergiexperten Manu Holmén presenterade olika alternativ under Biocirkulärekonomins eftermiddag, arrangerad av Prizztech och Business Kristinestad den 5 oktober 2026. Enligt Holmén finns det inget universellt rätt svar. Den mest lönsamma affärsmodellen bygger på de styrkor och möjligheter som finns på den aktuella platsen.
Produktion av el och värme är en fungerande lösning särskilt när energin kan användas på den egna gården eller i den egna verksamheten. En el- och värmelösning kräver vanligtvis den minsta investeringen, men lönsamheten beror i praktiken på om det finns en kontinuerlig användning för värmen. Att enbart sälja el till marknaden ger inte nödvändigtvis en tillräckligt hög avkastning, och större generatorer ökar investeringskostnaderna avsevärt.
Ett annat alternativ är att använda rå biogas direkt för produktion av värme eller ånga. Detta är ofta den enklaste lösningen om det finns en närliggande kund med ett jämnt energibehov och vilja att betala för energin. Då behöver gasen inte uppgraderas till biometan, vilket minskar investeringsbehovet och förenklar verksamheten.
Allt oftare riktas dock intresset mot uppgraderat biometan. Biometan kan användas som drivmedel för transporter, levereras till lokala kunder eller injiceras i naturgasnätet. I Finland är en utmaning att antalet gasdrivna fordon och arbetsmaskiner fortfarande är relativt begränsat, vilket kan göra det svårt att bygga en lönsam verksamhet enbart på lokal användning inom transportsektorn. Så kallad gårdstankning i anslutning till den egna produktionen kan däremot vara en intressant kompletterande lösning.
Naturgasnätet öppnar också betydande möjligheter. Enligt presentationen planeras nya möjligheter att ansluta sig till metannätet i västra Finland, och biometan kan levereras till inmatningspunkter via containertransporter. Därefter kan gasen användas inom nätets verksamhetsområde, exempelvis för industriell värme- och ångproduktion.
Biometan blir dessutom mer attraktivt tack vare ursprungsgarantier. Särskilt gas som produceras från gödsel kan ge ett betydande mervärde genom sådana garantier. Kvaliteten på råvarorna påverkar direkt värdet på ursprungsgarantin, vilket gör gödsel och olika sidoströmmar särskilt intressanta som insatsmaterial.
Holmén betonade att den optimala placeringen för en biogasanläggning är nära råvarukällorna, så att transportkostnaderna hålls nere. Dessutom bör det finnas en användning för värme eller processånga året runt. En särskilt intressant kombination uppstår om den koldioxid som genereras vid anläggningen kan tas till vara, exempelvis inom växthusodling.
Biogasverksamhet handlar dock inte enbart om energiproduktion. Tillståndsprocesser, logistik, gasförsäljning, ursprungsgarantier, hållbarhetskriterier och myndighetskrav bildar tillsammans en helhet som kan vara mycket utmanande för en enskild lantbrukare att hantera. Därför lyfte presentationen fram betydelsen av samarbete. Gemensamma projekt, centraliserad uppgradering och gemensamma organisationer kan underlätta både investeringar och marknadstillträde.
Slutsatsen är att valet mellan el, biogas och biometan i hög grad beror på kunden och marknaden. Om värmen kan användas effektivt lokalt kan produktion av el och värme vara det bästa alternativet. Om det finns en stabil användare av värme eller ånga i närområdet kan rå biogas vara den enklaste lösningen. Om målet däremot är att maximera marknadspotentialen och dra nytta av det mervärde som ursprungsgarantier ger, erbjuder biometan ofta de mest intressanta möjligheterna. I slutändan avgörs framgången av hur väl produktion, marknad och samarbetsnätverk kan samordnas.
Läs alla presentationer från evenemanget här (på finska):
https://www.prizz.fi/kehittamisteemat/bio-ja-kiertotalous/circular-bio/biokiertotalouden-iltapaiva.html