I Island tror man starkt på framtiden för landbaserad laxodling. Den internationella efterfrågan på lax ökar snabbt, och landbaserade fiskodlingar ger Island möjlighet att öka exporten, skapa nya arbetstillfällen och diversifiera ekonomin, särskilt på landsbygden. Landbaserad fiskodling genererar dock också betydande mängder fiskavfall, vilket kräver nya lösningar för hanteringen.
Mängden fiskavfall ökar explosionsartat
År 2025 producerades cirka 4 000 ton lax i landbaserade anläggningar i Island. Målet är att öka produktionen till så mycket som 150 000 ton per år fram till 2031. Samtidigt ökar även mängden fiskavfall avsevärt, eftersom det uppstår nästan lika mycket avfall som det fiskas upp.
Fiskavfallet består huvudsakligen av fiskavföring och foderrester. Om det inte hanteras på rätt sätt kan näringsämnena hamna i miljön och orsaka övergödning av vattendragen. Den isländska lagstiftningen ålägger därför fiskodlarna att hantera det avfall som uppstår.
En lösning för den cirkulära bioekonomin kombinerar energi- och näringsåtervinning
En lösning på problemet utvecklas inom ramen för projektet Terraforming LIFE, som finansieras av EU:s LIFE-program. Målet är att bygga en ny biogas- och gödselanläggning i Island som utnyttjar sidoströmmarna från fiskodlingen som en del av den cirkulära bioekonomin.
I anläggningen behandlas fiskavfallet genom anaerob rötning, det vill säga en biologisk process som sker under syrefria förhållanden. Mikroorganismer bryter ned det organiska materialet, vilket ger upphov till biogas och näringsrikt rötrest.
Syftet med projektet är inte bara att lösa hanteringen av den växande avfallsmängden, utan också att skapa nya produkter och affärsverksamhet. Samtidigt kan utsläppen av växthusgaser minskas, återvinningen av näringsämnen förbättras och Islands livsmedelssäkerhet stärkas.
Organiskt gödselmedel av fiskavfall
En värdefull slutprodukt från biogasprocessen är näringsrikt rötrester, som används för att tillverka organiskt gödselmedel.
Fiskavfallet innehåller näringsämnen som växterna behöver, såsom kväve, fosfor och kalium. Särskilt fosfor är en begränsad naturresurs, och återvinningen av denna är viktig för framtidens livsmedelsproduktion.
Organiskt gödselmedel har flera fördelar jämfört med syntetiska gödselmedel. Det frigör näringsämnen långsammare, ökar mängden organiskt material i jorden och främjar den mikrobiella aktiviteten i marken. Samtidigt stärker det det naturliga näringsflödet och främjar ett hållbart jordbruk. Långvarig användning av syntetiska gödningsmedel kan minska markens biologiska aktivitet och öka dess beroende av tillförda näringsämnen.
Förebild från Färöarna
Anläggningen är utformad efter en anläggning på Färöarna, där en biogas- och gödselanläggning sedan 2019 har bearbetat bland annat fiskavfall och boskapsgödsel. FÖRKA-biogasanläggningen på Färöarna, som ägs av Bakkafrost, bygger på två huvudsakliga intäktskällor. För det första används biogas i ett kraftvärmeverk (CHP). Elen säljs till det nationella elnätet, medan värmen utnyttjas i det lokala fjärrvärmesystemet. För det andra tas en behandlingsavgift ut för det avfall från vattenbruksproducenter som behandlas vid anläggningen. På Färöarna levererar jordbrukarna kogödsel gratis och får i gengäld organiskt gödselmedel utan kostnad.
Flera affärsmöjligheter
I Island kan affärsmodellen för en biogasanläggning byggas upp kring flera olika inkomstkällor. Precis som i de flesta europeiska biogasanläggningar kan den producerade biogasen förbrännas i kraftvärmeverk (CHP), där den el och värme som alstras antingen används på plats eller säljs på marknaden.
Ett annat alternativ är att separera biogasen i dess huvudkomponenter: koldioxid och metan. Koldioxiden kan säljas till ovannämnda köpare samt till exempel till jordbruksföretag eller bryggerier för att användas vid kolsyrning av öl. Metan kan sedan användas som bränsle i bussar och andra avfallshämtningsfordon. Det kan också levereras till företag med ett betydande värmebehov, såsom kafferosterier och tvätterier. Dessutom kan metan användas för att producera värme för torkning av djurfoder. Det gödselmedel som anläggningen producerar kan också utgöra en viktig inkomstkälla.
När det gäller kostnaderna måste särskild uppmärksamhet ägnas åt kostnaderna för transporten av organiskt avfall till anläggningen och leveransen av det producerade gödselmedlet till jordbruksgårdar. Även om dessa kostnader i hög grad beror på lokala förhållanden kan de lätt utgöra de största driftskostnaderna för denna typ av projekt.
Förutom fiskavfall även andra biprodukter
Även om anläggningen inledningsvis fokuserar på biprodukter från fiskodling, planeras det att även andra typer av bioavfall ska inkluderas bland de material som ska behandlas i framtiden. Exempel på sådant material är svingödsel, benmjöl, döda fiskar samt andra organiska biprodukter från livsmedelskedjan.
När projektet avslutas år 2028 beräknas anläggningens behandlingskapacitet uppgå till cirka 30 000 ton organiskt material per år. Senare kan kapaciteten utökas till upp till 100 000 ton per år.
För att minimera luktbesvär transporteras allt material i slutna behållare och hanteras inomhus. Dessutom används moderna filtrerings- och ventilationssystem i anläggningen.
X X X
Besök i Kristinestad
Det EU-medfinansierade Terraforming LIFE-projektet, som handlar om produktion av energi, råvaror och gödningsmedel från slam från isländska fiskodlingsanläggningar, presenterades i Kristinestad i augusti 2026. Presentationen hölls av Sveinn Aðalsteinsson, vd för Orkídea, som är en av partnerna i Terraforming LIFE-projektet. Besöket genomfördes inom ramen för det EU-finansierade Bio2Reg-programmet, vars mål är att stödja omställningen av växthusgasintensiva områden till utvecklingsområden baserade på bioekonomin.
Sveinn Aðalsteinsson, vd för Orkídea
Orkídea är en innovations- och utvecklingssamarbetsorganisation verksam i södra Island, som fokuserar på hållbar livsmedelsproduktion, bioteknik, förnybar energi samt lösningar för cirkulär ekonomi.
Kristinestad är en kuststad med cirka 6 100 invånare på Finlands västkust. Näringslivet bygger framför allt på jordbruk och livsmedelsindustri, och fisket har varit en viktig del av regionens försörjning i århundraden. Man planerar för närvarande även en egen biogasanläggning i området.
KristinaEco Living Lab erbjuder en samarbetsmiljö där företagare inom jordbruk, skogsbruk och fiske, forskare samt förädlingsföretag utvecklar nya affärsmöjligheter utifrån biprodukter från produktionen. Dessa är till exempel grönsaksavfall, avverkningsrester och biprodukter från fiskförädling.
Grundläggande information om projektet
Projektets namn:
From salmon sludge and manure to fertiliser: a circular economy around land-based salmon farming
Finansiering:
Europeiska unionens LIFE-program, bidragsavtal nr 101113811
Finansieringsform:
Standard Action Project (SAP)
Projektpartner:
First Water, Islands jordbruksförbund, Orkídea, Ölfus Cluster samt SMJ på Färöarna.